Vingåkers Lexikon
Denna lilla ordlista är avskriven från boken "Beskrifning öfver Vestra Vingåkers Socken" af N.Aug. Lundgren, tryckt första gången 1873 och utgiven i en andra omtryckt upplaga 1932. Orden användes i Vingåkers trakten med omnejd. Vissa ord kan man fortfarande höra - Vingåkrare, lär Er några och använd dem.
A. |
| Allestans, adv., allestädes. |
| Allmenskade, adj., förunderlig, ovanlig. |
| Allmänt, adv., i allmänhet, alldeles. "Dä ä allmänt för lite". |
| Allt för ett, adv., alltjemt, stadigt. |
| Allvarsam, adj., kraftig, tilltagsen. |
| Amper, adj., bitter, sträf i smak, även barsk, sträng. "Ho är så amper". |
| Anka, verb, maka, flytta. "Anka er bättre opp". |
| Annerless, annless, adv., annorledes. |
| Annerstans, adv., annorstädes. |
| Annfådd, adj., andtäppt, trångbröstad. |
| Ansjugg, adj., mycket ful, otäck, osnygg. "Han ä för ansjuger". Äfven säges: "Ho ä för ansjuggt vacker". |
| Anpän, adj., ifrig, orolig. |
| Anti(d), sub., bergnings- och skördetid. |
| Ara, pron., en annan. "Den ara" - den andra. |
| Arg, adj., dugtig, driftig, rask. "Så arger te läse". |
| Arsstuga, subs., (Andersstuga), grannstuga. |
| Arsstugen, subs., grannen. |
B. |
| Ballfas, verb, rycka upp. |
| Banka, verb, klappa på, bulta. |
| Basa, verb, värma, upphetta. "Basa hank". |
| Basa, verb, slå, aga. |
| Bastu, subs., torkhus för lin. |
| Batting, subs., liten gosse. "Pojkbatting". |
| Batting, subs., bankovitten, en fjerdedels skilling banko. |
| Begåva, verb, gifva bok, ring o.d. åt fästmö. |
| Begåvning, subs., fästmansgåfva till sin trolofvade. |
| Behändig, adj., underlig, egen, besynnerlig. |
| Berå(d), subs., afsigt, uppsåt, förslag till. "Vara i berå", vara villrådig. |
| Besynnlit, adv., i synnerhet, besynnerligen, underligt. |
| Binge, subs., stor hop, "Säsbinge", sädeshög; likaså halm- och trä-binge. |
| Bjässe, subs., stor, grof och stark karl; mäktig eller förmögen man. |
| Blaggarn, subs., treskaftad väf av blågarn. |
| Blannsä, (blandsäd), subs., korn och hafre. |
| Blast, subs., blad på jordfrukter. "Potatesblast". |
| Bleka, verb, blixtra. "Dä blekar". |
| Bliga, verb, stirra, blicka. "Ho bliga så". |
| Blåk, subs., omåttlig, stor, ovig. "Dä ä ett blåk". |
| Bläs, subs., hvit fläck i pannan på hästar och hornboskap af annan färg. |
| Boka, verb, stöta, slå, krossa. |
| Brok, subs., hintertyg till oxar. |
| Brokug, adj., mångfärgad. |
| Brotas, (lent o-ljud) verb, klaga, vara missnöjd med, förarga sig öfver. |
| Bru(d)hov, subs., samling af bröllopsgäster. |
| Bru(d)piga, subs., brudtärna. |
| Bru(d)säta, subs., en som kläder bruden. |
| Brå, verb, slägtas på, likna. |
| Brå(d), adj., tidig, hastig, mycket tidig, förtid. |
| Bråkast, i bråkaste, adv., med det snaraste. "Inte i bråkaste", icke så snart. |
| Bu(d)kavel, subs., en träkafvel med så många kanter, som byamän i byn som åldermannen skickar omkring. |
| Bus, acc., helt och hållet, rent af. "Dä ä bus omöjligt". |
| Bygga, verb, lappa, laga gamla kläder. |
| Bålt, adj., särdeles vackert, rart. "Dä ä för bålt". |
| Bålhvalt, Bålhvater, adj., utmärkt, oöfverträffligt, utan like. "Han ä så bålhvater". "Dä ä så bålhvatt". |
| Bånslag, subs., kallas den samling man är skyldig att bjuda på gästabud. |
D. |
| Dagvard, subs., middagsmåltid. |
| Dann, adj., beskaffad, ängslig, besvärlig. "Dä ä för dant mä´n". |
| Dimpa, verb, falla handlöst, falla omkull. |
| Diss, adv., desto, ju. "Jag får diss mer". |
| Diss, subs., bröstvårta, kospena. |
| Dissa, verb, dia. |
| Domdera, verb, träta med häftighet. "Han svor och domdera". |
| Druen, subs., djefvul. "Dä ska druen göra", "Druen ska ta´n". |
| Drula, verb, söla, vara lat. |
| Drul, subs., lat, senfärdig, håglös menniska. |
| Drösa, verb, affalla, nedfalla hoptals. "Sä´a dråsar". |
| Döding, subs., död ännu obegrafven menniska. "Dä ä en dödinger i wånn gål". |
E. |
| Elaga, adj., kinkig. |
| Embetsmän, (Ämbetskärar), subs., handtverkare, synnerligast skomakare och snickare. |
| Enger, subs., mask, (i kött och andra matvaror) |
| Evahla, adj., rar, vacker. |
| Evahla hvalt, adj. superl., utmärkt fint, sällsynt, ytterst förträffligt. |
| Eveten, adj., envis. |
F. |
| Fager, adj., vacker, kom. fägrare, superl. fägrast. |
| Farsta, subs., förstuga. |
| Femma, subs., lindrig sjukdom, opasslighet. "Dä ha kommit e femma på´n". |
| Fena, verb, smågräla, kjällta. |
| Finhylt, adj., som har fin hy, fint skinn. |
| Flacka, verb, fara, resa. "Han flackar å far". |
| Flåg, subs., fart. |
| Flågvärk, subs., torrvärk, gikt. |
| Flås-mätt, adj., andtruten. |
| Fola, subs., förning, lass, fora. |
| For, subs., foder (hö, halm m.m.) till kreatur. |
| Fora, verb, fodra, gifva foder åt kreatur. |
| Fumma, verb, sy. |
| Fummla, verb, bära sig ovigt ut. |
| Funtad, adj., sinnad. "Han vill inte, för han ä inte så funtad". |
| Fäggern, Fäjse, subs., fähus. |
| Fäjen, adj., glad, förnöjd. |
| Fän, subs., smula, det allraringaste. "Allri ett fän". |
| Fänta, subs., liten flicka. |
| Fäter, adj., ifrig. "Han wa så fäter". |
| Fätt, adv., brådtom, hastigt, skyndsamt. "Dä ä så fätt". - "Ja har så fätt-om". |
| För-synt, adj., blyg, försagd. "Var inte så för-synter". |
G. |
| Ganta, verb, gyckla, skämta. |
| Gassa, verb, starkt uppvärma (i solen eller framför eld). "Sola gassar i da´". |
| Gemen, adj., nedlåtande. "Han ä så gemener, så dä ä nästa äländigt". |
| Gimmer, subs., årsgammal tacka, som ej haft lamm. |
| Glavatten, subs., vattensamling efter regn, töväder eller öfversvämning, här isynnerhet i åkerfåror. |
| Gli, subs., fiskyngel. |
| Glåmmug, adj., blek och mager; som har ett slappt ansigtsuttryck. |
| Glåmm-skalle, subs., dumhufvud. |
| Gnia, verb, löpa, springa. |
| Granntyckt, adj., snarsticken. |
| Grängna, verb, smågråta. |
| Gåding, adv., tjenlig eller till behag. Till en gäst: "ät om det är eder gåding". |
| Gåte, subs., trångt mellanrum mellan tvenne hus. |
H. |
| Hals-näsduk, Haljsnäsduk, subs., halsduk. |
| Harrja, verb, skrika, ropa, föra väsen, skälla. |
| Haspe, subs., hake eller klinka å dörr. |
| Hira, verb, vara yr att man börjar att falla öfverända, vackla. |
| Hirrug, adj., yr, virrig. "Han ä så hirruger". |
| Hiskeligt, adj., rysligt, ganska mycket. Stegras bemärkelsen heter det ohiskeligt. |
| Hovera, verb, pråla, ståta. "Han hovera sig". |
| Hov-riddare, subs., brudsven. |
| Hundfatt, 1) adj., skamlös oförskämd; 2) adv., oförskämdt, orimligt svårt. "Dä ä ett hundfatt vä´r". |
| Hunnsa, verb, går illa åt någon, hålla efter. "Hunnsa åt´en",. |
| Häflig, adj., dålig, mindre duglig. |
| Hörk, adj., rask, duktig. |
I. |
| Iken, adj., ifrig, trägen (i arbete). |
| Illfäna, verb, föra väsen. |
| Ill-marig, adj., falsk. |
| Iver-sint, adj., ifrig, brådskande. |
| Jölmigt, adv., grumligt, gyttjigt. |
K. |
| Kaluv, Kaluffs, subs., håret på främre delen af hufvudet. |
| Kamp, subs., häst. |
| Kasse, Karse, subs., grofbundet nät af bast eller snören. |
| Katig, adj., rask, tilltagsen, djerf. |
| Knalla, verb, 1) gå sakta, åka sakta; 2) göra något i sakta mak. |
| Knattrug, adj., krusig, knölig. |
| Knoga, verb, 1) arbeta långsamt men jemnt; 2) att med litet arbeta sig fram. |
| Knåpa, verb, småpyssla, vara långsam, sölig. |
| Krake, subs., utmagrad, eländig häst, stackare. |
| Kressel, (pl. kresslar), subs., körtel. |
| Kutting, subs., laggkärl i tunnform om mindre än en half ankares rymd. |
| Kännspaker, adj., som lätt känner igen folk. |
L. |
| Labb, subs., grof hand. |
| Labba, verb, smutsa ner, orena. |
| Labba, subs., smutsig, osnygg och oordentlig qvinna. Om än i högre grad: lort-labba. |
| Labbe-länska, subs., sjelfgjord, obegripligt språk. |
| Larver, subs., liten gosse. |
| Le, adj., stygg, elak. |
| Likka, konj., 1) likväl; 2) eller (efter ett föregående fälle). |
| Lit-wätte, adv., litet. |
| Lurker, subs., skälm, slyngel. |
| Luwer, subs., illmarig person. |
| Lå, adj., luden. Lå-mössa, lå-wanta. |
| Låka, verb, rensa, uppdraga ogräs. |
| Lång-brodd, adj., obeslutsam. |
| Lårra, subs., kall kalfsylta. |
| Löske, adj., lös och ledig. "Han går löske". |
M. |
| Madusa, subs., stort och groflemmadt qvinfolk. "Dä ä e riktig madusa". |
| Mar-äng, subs., kärring. |
| Matfrägen, adj., begärlig efter mat, hungrig. |
| Megra, subs., smalt ställe på ojemnt spunnet garn; äfven sänka, t.ex. på väg eller åker. |
| Moloken, adj., modfälld. |
| Mola, verb, värka (krypande). "Dä molar å wärker". |
| Mola, verb, gräla, småträta, mucka. "Dä ä inte wärt att du molar". |
| Mol-supa, verb, öfvermåttan supa. |
| Måka, verb, bortföra spillning ur stall eller fähus. |
| Måra, verb, brinna trögt, glimma under askan. "Dä ligger å mårar å vill inte brinna". |
N. |
| Nappa, verb, 1) plocka; 2) talesätt: nappa ihop: ryckas, dragas med hvarandra. |
| Nappa-tag, subs., 1) brottning; 2) fast, säkert tag; 3) hjelp, understöd. |
| Nasse, subs., 1) liten gris; 2) lockelseord på grisar. |
| Njuggar, subs., håll och sting. "Han har njuggar". |
| Nosa, verb, våga, fördrista. "Nosa inte sta". |
| Nos-granner, adj., tyckmycken, högfärdig. "Han ä så nosgranner". |
| Nunnas, adv., nyss, på stunden, för en stund sedan. "Jag såg`na nunnas". |
| Nåkas, verb, nå, räcka, träffa. |
| Nås-stuga, nattstuga, subs., gästrum på öfre botten, där äfven helgdagsdrägterna förvaras. |
| Nåt-wal, subs., qvällsmat. |
| Närhändt, adv., nära till hands. |
| Nästa, prep., hos. "Han ä nästa åss". Han är hos oss. |
| Nästa, adv., mycket, fullt ut. "Ho ä nästa wacker". |
O. |
| Obrydd, obrydder, adj., vårdslös. |
| Oförhappandes, adv., oförmodadt. "Dä kom så oförhappandes". |
| Oga-del, subs., öfre delen af ett lintyg, då den är af finare tyg än den nedre. |
| Oga-före, adv., ofvenföre, högre upp. |
| Ognalug, adj., kinkig. |
| O-grann, adj., som ej är noggrann i mat (isynnerhet om kreatur). |
| O-grundad, adj., mycket väl grundad. |
| O-hiskligt, adv., grufligt, ofantligt. |
| Oknugg, adj., främmande. "Var inte så oknugger". |
| Oknuggt, subs., främmande folk, gäster. "Di ha oknuggt i da". |
| Olicker, adj., dålig. "Väfven ä så olicker". |
| Olka, verb, glunka, tala i mjugg. "Ja olka åt`en". |
| O-snaskig, adj., orent, osnyggt. "Här ä så osnaskigt". |
| O-tora, verb, orena, nedsmutsa. |
| O-wulig, adj., vårdslös. |
P. |
| Pajta, verb, jemra. "Så du pajtar dej". |
| Pallra, verb, prata, pladdra. |
| Papplug, adj., appelkastad. |
| Parvel, subs., liten gosse. |
| Pepla, verb, jämra sig, vara pjunkig. |
| Perkel, subs., hin onde. |
| Plockfinka, subs., lungmos. |
R. |
| Rank, adj., grof, stäf. "Rank ull". |
| Romme, subs., fukt, väta. "Dä ä så rommugt i wäre" (vädret). |
S. |
| Sang, imperf., Sungit, supin. af sjunga |
| Sarga, verb, kälta, gnata. |
| Serra-ko-tre, Serra-ko-tricken, adv., bevars. |
| Sicken´en, pron., sammandrag af: se hvilken. |
| Sjelfva, subs., husmoder. |
| Sjelfven, subs., husbonde. |
| Sjung, subs., sting: ett flygfä för hvilket boskapen rädes. |
| Sjung, subs., styng vid syning. "Så långä sjung du tar". |
| Sket-watt, adv., kärt förhållande, väl. "Dä ä lite sket-watt mella dåm". |
| Skåle, subs., skjul, lider. |
| Slom, adj., försagd. |
| Slåk, subs., stort tråg, som begagnas att skålla slagtade svin uti. |
| Småfälug, adj., senfärdig. |
| Spänna, verb, sparka. |
| Starrja, verb, gifva nattfoder till fäkreatur. |
| Stinn, adj., fet, tjock. |
| Struka, subs., viska. |
| Sunn-bälg, subs., simblåsa (hos fiskar). |
| Swång, adj., hungrig. |
| Så, subs., soppa. Färskmata-så, ärt-så. |
| Såppo, subs., öfvermoget eller blött hjortron. |
T. |
| Tanig, adj., småfånig, äfven: utmärglad. "Han sir så tanig ut". |
| Tre-marka-kär, (karl), subs., en person som begått mened. |
| Trillskas, verb, vara motspänstig, envis, sätta sig på tvären. |
| Tvaga, subs., viska af granqvistar, som begagnas vid skurning. |
W. |
| Wa(d), subs., gränslinia, råskilnad. |
| Water, adj., fin. |
| Walt, adj., fint, utsökt; adv., väl. "Dä ä så walt mella dåm". |
| Wåll, adj., bra, duktig. "Dä ä wåll te kär" (karl). |
| Wålveta, verb, akta, vårda, taga i förvar. "Ja har fått mer sä(d), än ja kan wålveta". |
| Wånna, verb, åstunda, önska; äfven: bry sig om; dessutom motsatsen: ej vårda sig om, "ja wånna om dä wore allri så mycke". |
| Wälker, adj., god, vacker (om sak, men ej om person). "Den här väfven ä wälkare än den ara". |
| Wärpel, subs., liten kagge. |
Å. |
| Ågässlig, adj., kittslig. |
| Årope, subs., en omoralisk eller illa känd person. |
| Åwising, subs., stygg, oefterrättlig menniska. |
| Åwällse, adv., illa, förargligt, motgjordt. "Ja sitter åwällse". "Dä går så åwällse". |
Ä. |
| Äländigt, adv., ovanligt. "Han predikade så dä wa nästa äländigt". |
Ö. |
| Ösliten, subs., en som sliter mycket (kläder). |
Här är några speciella ord och uttryck som används idag i Vingåker. En del kanske finns någon annanstans i Sverige. Känner Du till några ytterligare typiska Vingåkers ord eller uttryck hör gärna av dig.
| Drass, verb, "drass inte ungar" = bråka inte. |
| Drussa, verb, släpa fötterna efter sig. |
| Fecha´, (vet jag), jag undrar. "Fecha om det börjar regna ?". |
| Fäla, subs., spår, avtryck. |
| Föser, verb, bråskar. "Dä föser inte". |
| Halslista, subs., halsduk. |
| Hålla målroa vid makt = Hålla snacket igång. |
| Jimsla, verb, tugga ljudligt. |
| Juna, verb, fundera. |
| Jussa, verb, tveka. "Stå inte där å jussa". |
| Karta, verb, klättra. "Han karta upp i trä´t". |
| Kasche, subs., påse. Plast-kasche = plastpåse. |
| Licksta, adj., bästa |
| Långe, adv., redan. "Ä du långe här ?". |
| Oppöriger, adj., glad, upprymd. |
| Setat, = suttit |
| Slommen, adj., nedstämd, trött |
| Spesker, adj., svag |
Sutta, verb, kasta |
| Valen, adj., valhänt |
Villkurlig, adj., konstig, udda. |
| Vommlig, adj., otymplig |
| Välpa, verb, välta. "Välp inte glaset". |